Lunds skada det bästa som kunde hända IFK?

Förlåt mig, Erik Lund. Den här artikeln handlar inte om att nedvärdera dig som fotbollsspelare. Inte alls. Den handlar om hur en korsbandsskada i rätt situation kan vara otroligt gynnsam för lagets framtid.

"Hur menar han?", tänker ni.

Jo. Med Mikael Dyrestam och Hjalmar Jonsson redan inskrivna för en längre tid på den berömda listan över skador har vi stått med Emil Salomonsson, Kjetil Wæhler, Logi Valgardsson som ordinarie backar och Erik Lund som reserv på ytterbackspositionen och Jakob Johansson, Philip Haglund och därefter Jonathan Azulay som mittbacksreserver.

Att spela med en av JJ och Haglund bredvid Kjetil har visat sig fungera hyfsat. Inte bra, men hyfsat. Senast var vi utan norrmannen och resultatet av det behöver vi knappast gå in på. Jag, och många med mig, har sedan en tid skrikit efter en ny mittback och hur det har värvats på tok för många mittfältare till försvarets nackdel. Kanske är det Lunds skada som nu tvingar Håkan Mild att agera.

Till morgondagens match saknas återigen Kjetil Wæhler och truppens sex försvarare består av två ytterbackar, två mittfältare och två ungdomsspelare. Många längtar efter att få se Azulay på planen och finner det obegripligt att man inte satsat på de juniorspelare man har i truppen trots alla skador. Så även jag. Kanske är det Lunds skada som nu tvingar Mikael Stahre att agera.

Transferfönstret öppnar den 1 augusti. Innan dess spelar IFK Göteborg fyra allsvenska matcher. Det känns som det är nu herrarna Mild och Stahre ska visa att de båda ska behålla jobbet, tillsammans med flertalet av spelarna i klubben.

Framåt Blåvitt, gör ett mål. Men helst ska ni låta bli att släppa in lika många också.
Ha det!
/patricw