På gång


tisdag 3 juli 2012

En förtida hyllning av Hannes Stiller


TRIBUT. Hannes Stiller tillhör en art fotbollsspelare som i det närmaste är utrotningshotad och på väg att bli till bitterljuva minnen av en svunnen tid. Han personifierar, mer än någon annan i årets upplaga av IFK Göteborg, flera av de ideal som var viktiga grundbultar i IFK Göteborgs Europacupsaga och storhetstid på 1980-talet. De idealen har nästan blivit en bristningsvara idag. I Sverige, och säkert i många andra länder, tenderar vi att vänta med hyllningarna tills en trotjänare antingen lagt skorna på hyllan eller till och med avlidit. Undantaget torde väl vara en viss Ibrahimovic som kan få beröm för att han skrivit en autograf eller två eller avhållit sig från att såga en medspelare i direktsändning. Jag önskar göra ett undantag från den regeln och härmed strö litet ära och berömmelse över en av dagens IFK Göteborg-spelare som står högst i kurs hos mig.

Först och främst vill jag lyfta fram Stillers lojalitet. Det finns många sätt att förhålla sig till den situation som uppkom när klubben inför den här säsongen storsatsade och köpte in den ene stjärnspelaren efter den andre. En del tänker kortsiktigt och gör allt för att hitta ny klubbadress för att inte behöva nöta bänk. Man stannar inte ens kvar och kämpar för att risken finns att det blir begränsat med speltid. Andra, som Hannes Stiller, stannar kvar och på såväl träning som match visar att man är för bra för att hållas utanför startelvan. Detta säger man inte med ord till första bästa journalist och därmed skapar osämja i gruppen utan genom sitt uppträdande på den plan man än instruerats att springa in på. Trots att Stiller mycket väl besitter de kvalitéer som krävs för att starta allsvenska matcher, sitter han tålmodigt på bänken utan att klaga tills han byts in och ofta köttar in en boll eller två. Han har i åtskilliga intervjuer sagt att han finner sig i situationen och att det alltid är lagets bästa som måste väga tyngst.

Några kanske invänder och frågar sig om Stiller inte bara stannar för att det inte finns några andra och bättre alternativ? Jag tror ärligt talat inte det. Ibland glöms det bort vilka fina fotbollskunskaper Stiller har, det är följaktligen inte bara köttandet som tagit honom dit han är idag. Till exempel var han fjolårets bästa målskytt efter Tobias Hysén med sina sju fullträffar. Jag är övertygad om att många allsvenska klubbar och inte minst supportrar hade velat ha Hannes Stiller i sitt lag.

Det är uppfriskande att höra att laget är det som är viktigast i en tid där jaget kopplat ett järngrepp om människan i allmänhet och fotbollsspelare i synnerhet. Många yngre spelare är helt upptagna av sig själva och sina egon att de nästan glömmer att fotboll är ett lagspel. Vad jag vet, brukar inte Stiller fäktas med så kallade "haters" (alla som någon gång på ett obskyrt diskussionsforum någonstans på Internet hyst ett mikroskopiskt tvivel om en spelare verkligen har det som krävs) och prata om sig själv i tredje person i Sommar i P1. Inte heller verkar han ha ett behov att måla upp ett slags scenario i vilket hela världen är emot honom och att han måste ta revansch och motbevisa alla tvivlare. Det räcker gott med att prestera på planen. Jag kan inte låta bli att älska den attityden.

Slutligen vill jag tacka Stiller för allt han gjort och kommer göra i den finaste av tröjor och gratulera så mycket på födelsedagen. Killer Stiller fyller nämligen 34 år idag och förhoppningsvis firar han det med ett ordentligt målfyrverkeri mot Djurgården i kväll.

Framåt, Blåvitt!