På gång


torsdag 28 juni 2012

Låt oss få en fantastisk höst!


Så var det snart dags igen. Den allsvenska omstarten sker för Blåvitt den 3e juli borta mot Djurgården. Inför det fortfarande pågående emspelet hade jag ganska höga förväntningar. Likt de jag hade på Blåvitt inför årets allsvenska säsong. Och likheterna tar tyvärr inte slut där. Bägge lagen skulle inleda mot seriens/gruppens svagare motståndare. Säkra trepoängare var det som gällde. För bägge lagen gick detta åt helvete och redan efter Sveriges första match kände jag samma som jag gjorde efter ett par omgångar i allsvenskan.

Det blev en känsla av tomhet. För inför EM trodde jag att en seger mot Ukraina var absolut nödvändig för ett svenskt avancemang. När förlusten var ett faktum kände jag bara "Jaha..." För efter Blåvitts oerhört svaga säsongsinledning såg jag fram emot uppehållet för att på något sätt få någon slags fotbollsmässig omstart. Men det dog nästan lika fort som det hade startat.

Efter första matchen så tyckte jag mig kunna se ett par slående likheter mellan Blågult och Blåvitt. Efter att ha gjort en krampaktig första halvlek så lyckas man dra upp lite tempo och får även utdelning i form av 1-0. Men snabbt efter detta var 1-1 ett faktum. Det man då under ett par minuter var ett ängsligt Sverige som inte alls kom upp i nivå igen. 2-1 låter sig inte dröja utan kommer snabbt där efter.

Det är nu den egentliga likheten börjar. Det Sverige nu åstadkommer påminde mig så mycket om blåvitts försök under säsongen att kvittera. Ingenting som ens skulle kunna liknas vid en forcering syns. Man har en del boll men skapar absolut ingenting. Som alla vet slutade matchen 2-1 och gruppspelet kändes redan kört.
Matchen mot England gör man faktiskt en ganska bra match. Men individuella misstag blir oerhört kostsamma för laget och när även den andra matchen slutade med förlust var gruppspelets slut ett faktum.

Efter att ha köpt och bokat boende, flyg och matchbiljett till Frankrike så var känslan ännu värre än vad det kanske hade känts annars. Men trots att Sverige redan var utslagna var uppslutningen av svenskar på plats i Kiev för den sista, betydelselösa matchen helt fantastisk. Även upplevelsen som blev med svensk seger var även den fantastisk.

Tryck på bilden för full upplösning
Så det jag nu vill är att likheterna inte skall ta slut efter Englandsmatchen. Utan det jag vill se är ett Blåvitt som gör en rad grymma matcher med mycket folk på läktarna. För trots att ett smguld känns kört så kan vi fans bidra med en fortsatt bra atmosfär på läktarna och få oss ett par fantastiska upplevelser tillsammans.


En för alla - Alla för Blåvitt!