På gång


söndag 31 oktober 2010

Pest eller Kolera?

OMRÖSTNING. Trots att BaraBen.com och Blåvita spelare, ledare och supportrar längtar och planerar inför nästa säsong så är årets säsong inte riktigt över.

Personligen tycker jag det är mest kul att följa vilka lag som eventuellt åker ner eller får kvala sig kvar men BaraBen styr nu upp en liten undersökning för att se hur våra läsare tycker och tänker kring toppstriden.

Pest eller kolera givetvis men vilket lag tycker du ändå kanske förtjänar guldet i år eller vilket lag tycker du minst illa om?

Eller se det som så att du kan få lägga din röst på den oldschool blåvittprofil du vill skall få sitt första SM-guld som tränare och få lyfta och kanske kyssa Lennarts ollade pokal om en vecka...

Conny Karlsson
(2 SM-guld, Uefaguld '82, 402 A-lagsmatcher, 1975 års ärkeängel)

Roland Nilsson
(2 blåvita SM-guld, Uefaguld '87, 266 blåvita A-lagsmatcher, ärkeängel 1988)

Rösta längst upp i högerspalten -->

Motivera i kommentarsfältet om du bryr dig om toppstriden...

lördag 30 oktober 2010

Vi är blåvitt - bäst juniorer i Götet!


MATCHRAPPORT. Det satt hårt inne, men IFK Göteborg gick till sist segrande ur JDM-finalen mot Qviding FIF. Med 3-3 efter ordinarie tid krävdes det förlängning för att skilja lagen åt och i andra förlängningskvarten fick Blåvitt lite turligt in segermålet på en tilltrasslad hörna via motståndarfötter. Äntligen blev det en titel för juniorlaget 2010!

Det var årets sista chans att ta en titel för IFK Göteborgs juniorlag. Efter att ha åkt ut i såväl U19- som U21-slutspelet återstod endast möjligheten att kunna titulera sig "Bäst i Göteborg". Och bäst vill ju alla vara, så det var två mycket motiverade lag som ställdes på banan ikväll.

Efter en något trevande inledning tar IFK Göteborg hand om taktpinnen utan att egentligen skapa några större lägen. Qviding försvarar sig väldigt väl och släpper inte fram Blåvitts spelare till målet, utan anfallen driver ofta ut på kanterna eller fram och tillbaka som bollen i ett handbollsanfall. Det är först i 15:e minuten som jag kan plita ner första målchansen i mitt block när Sam Larsson får till ett lågt skott som går en liten bit utanför målet.

Efter ett rätt så solitt blåvitt tryck mot de lila motståndarna tar Qviding högst överraskande ledningen. En lång utspark missbedöms av blåvittförsvaret vilket gör att Mattias Johansson fångar upp bollen bakom backlinjen och kan lobba över August Strömberg som hamnat lite på halvdistans. Bollen seglar snyggt in i bortre gaveln lite retfullt till 1-0.

Att ett lag som fått ligga på kontring tar ledningen brukar sällan "vara bra för matchen". Helt plötstligt har Qviding ingen som helst anledning att anfalla och skulle kunna helt och hållet bara bevaka sin ledning, men faktum är att målet blir nåt slags väckarklocka för IFK Göteborg. Nu börjar man få fart på sitt passningsspel och därigenom börjar man hitta in bakom Qvidings backlinje med instick. Allra mest lyckad är Blåvitts högerkant där Sam Larsson ofta hittar in till djupledslöpande Lawal Ismail. Men målen låter vänta på sig. Mycket tack vare Jonathan Rasheed i Qvidingmålet som gör en väldigt bra insats ikväll och klarar alla Blåvitts skott med åtminstone en hand. IFK Göteborg radar upp klara och halvklara målchanser, men närmare än att Sam Larssons lobb går i ribban kommer man inte.

Under de sista minuterna av halvleken tvingas IFK Göteborg att spela utan Sam Larsson efter det att han fått en hård rensning i huvudet och blivit groggy. Chris Mbamba ersätter. All ära till Mbamba men han har inte Sam Larssons finurliga spelsinne och det gör att man tappar lite av spelet innan halvtid och Qviding kan pusta ut något. Halvleken slutar 1-0.

Till andra halvlek har smällen mot Sam Larssons huvud förlorat sin effekt och han byts in igen mot Chris Mbamba.

Andra halvlek är bara några minuter gammal när Qviding vill ha straffspark. Said Atie och August Strömberg går på samma studsande djupledsboll och kolliderar i straffområdet. Qviding vill ha det till att Strömberg gör ner sin motståndare, men domaren friar. Qviding känns nu betydligt morskare än vad man var i första halvlek. De kommer upp mer i banan och skapar några anfall. Man är till och med extremt nära att utöka sin ledning när Mattias Johansson får perfekt skottläge lite utanför straffområdet, men placeringsförsöket smiter precis utanför Strömbergs högra stolpe.

Istället kvitterar IFK Göteborg. Lawal Ismail kommer igenom till vänster i straffområdet och slår en diagonalare tvärsigenom det samma till Sam Larsson som behärskat krutar in bollen till 1-1. Ett mycket förlösande mål som Blåvitt verkligen hade jobbat ihop till!

IFK Göteborg trummar vidare och spelar riktigt trevlig fotboll att kika på. Såväl Lawal Ismail som Andreas Peterson är skottvilliga och avslutar flera gånger utanför straffområdet utan att det blir riktigt farligt. Men Lawal skjuter in sig visar det sig senare.

I 59:e minuten halar domaren upp sitt gula kort när Besim Alimi river ner en blåvit spelare. Och eftersom han snackat till sig ett likadant kort kort dessförinnan så åker även det röda upp. Tungt för Qviding som varit ganska nedtryckta hela matchen att dessutom bli decimerade.

Tio minuter senare är Lawals inskjutning från distans klar. Och för att bevisa det avlossar han ett tungt vänsterskott från ca 20 meter som borrar sig in i målvaktens vänstra hörn och glädjedans utbryter nere vid hörnflaggan. Mycket snyggt mål till 2-1.

Med en nedtryckt decimerad motståndare som hamnat i underläge känns nu matchen ganska klar för IFK Göteborg. Men istället för att fortsätta gå framåt och försöka punktera matchen blir man nu mer avaktande. Och Qviding bjuds in i matchen igen.

I 82:e minuten kommer kvitteringen som ett brev på posten. Qviding sätter igång spelet snabbt efter ett misslyckat blåvittanfall och genom det hål som uppstått i ifk-försvararet kommer Joakim Wiliö loss och kan enkelt rulla in bollen efter lite kamp med siste försvarare. Högst snopet mål som skapades ur ingenting av ett vaket Qviding.

Men Blåvitts replikering är snabb. Anfallet efter renderar i ett bra frisparksläge för en högerfot. Fram stegar David Johansson och på bästa beckham-manér hänger han in frisparken i vänster hörn. NU skall väl ändå matchen var avgjord? Inte skall väl Qviding orka resa sig från detta också?

Jodå. Qviding har inte gett upp. De lyfter upp allt de har och börjar mata bollar och det ger resultat. I matchens sista sekunder kommer en qvidingspelare loss på högerkanten och kommer in i straffområdet nere vid kortlinjen. Istället för att täcka ut motståndaren och få ut bollen till en hörna väljer nu såväl Niklas Andersén som Jonathan Azulay att gå in bryskt och glidtackla. Andersén missar sin tackling, men Azulay träffar bra och qvidingspelaren flyger som en vante. Inte mycket att välja på för domaren som signalerar för straff med blott några sekunder kvar av tilläggstiden.

Mattias Axelsson stegar fram och sätter bollen bakom August Strömberg varpå domaren blåser av matchen. Och nu väntar förlängning.

Qviding inleder första förlängningskvarten bäst där Erik Wiliö får en dubbelchans som August Strömberg lyckas avvärja till hörna. I övrigt är det lite avvaktande från båda håll. Man vill inte gärna öppna sig vad det verkar i detta skedet av matchen. Första kvarten förblir mål- och chanslös.

Andra kvarten inleds på bästa möjliga vis sett med blåvita ögon. En hörna blir så tilltrasslad att Jonathan Azulays nick i sidled styrs mot mål av qvidingförsvaret och trots att killen vid stolpen är där så rensas bollen rakt upp i nättaket. 3-4 till Blåvitt.

Nu går luften ur Qviding. Och konstigt vore annars med tanke på vad de fått stå ut med under matchens gång - tappad ledning, utvisning, upphämtning av underläge för att raskt hamna i underläge igen. Jag är djupt imponerad över att de lyckades ta matchen till förlängning, men nu går det inte längre.

Efter en några protestvarningar och till och med en märklig utvisning av Chris Mbamba under resterande tiden blåser domaren av matchen och IFK Göteborg kan äntligen få känna att man vunnit en titel 2010!

Summasummarum gör IFK Göteborg en bra match offensivt. Man skapar åtskilliga chanser och har bud på flera mål. Men försvarsmässigt känns man mer än lovligt svajiga idag. Det kändes osäkert varje gång Qviding kom över halva plan och det känns som om att man bjuder Qviding på lite väl enkla mål. Men man vann och det är det som räknas.

Qviding FIF - IFK Göteborg: 3-4
Här är KanalGlenns eftersnack:


Se Qvidings sammandrag över målen under ordinarie tid här:



Och åtskilliga fler bilder från matchen kan ses här.

Fotnot: I sammanställningen av händelser ovan saknas Qvidings byten. Med fria byten som förblev oannonserade av speakern gick det inte för undertecknad att hålla koll på vem som bytte med vem när man inte har ansikten på motståndarspelarna i huvudet.

torsdag 28 oktober 2010

I potten: Bli bästa juniorlaget i Göteborg

I morgon hittar vi Sam Larsson på högerkanten.
INFÖR. Säsongen går mot sitt slut. I morgon spelar IFK Göteborgs juniorlag årets sista match när man möter Qviding FIF på Valhalla IP i finalen av Junior-DM. Efter att ha blivit utslagna i såväl U19- som U21-slutspelet är detta sista chansen att ta en titel i år.
- Det är jätteviktigt att killarna får visa att man kan vinna, så vi är oerhört motiverade inför finalen, säger Eijlert Björkman.

Det är en match kvar innan säsongen kan summeras. Så här långt har året varit godkänt för IFK Göteborgs juniorlag. Man kom tvåa i Juniorallsvenskan Elit Södra efter en stabil vår- och sommarsäsong, men det svider lite att målet att ta de två titlarna i U19 och U21 inte uppfyllts.
- Det är jätteviktigt att vi vinner Junior-DM-finalen. Inte minst för att killarna skall få visa att man kan vinna. Vi kanske inte räddar säsongen efter de två missade titlarna som var målet, men vi känner att det är viktigt för vårt varumärke om vi kan gå segrande ur en final, kommenterar Eijlert Björkman.
- Att vi förlorade hemma mot Djurgården i U19-kvartsfinalen var riktigt tungt att smälta. Vi trycker ned dem ordentligt i andra halvlek, men får helt enkelt inte in bollen. Det är stolpar, målvakt och utespelare i vägen varje gång trots att vi har 5-6 riktigt klara målchanser. Vi kan inte riktigt förstå varför bollen inte gick in. Normalt sätter man nåt av de lägen vi skapade. Vi tycker att vi är bättre än Djurgården spelmässigt, men vi skäms inte över förlusten för de hade bra fysik och var tunga att möta. Men det är tungt att åka ut när man känner att man spelar bra, fortsätter Björkman.

I Blåvitt är det ganska problemfritt i truppen. Enda riktiga smolket är att man har Muhamed Dizdar skadad.
- Muhamed åkte på en muskelbristning i distriktslaget sist och kommer vara borta i några veckor till. Annars är det inga större bekymmer bortsett från att vi har alldeles för få matcher att erbjuda till våra killar. När serierna är slut så känner man av när man har en väldigt stor träningsgrupp att alla vill vara med när det vankas match och det faller ju på sin orimlighet att alla skall vara med i en matchtrupp när man har över 20 spelare på träningen. Så då faller det på oss tränare att se till att inte killarna som står utanför denna truppen att deppa ihop. Vi ville anordna nån träningsmatch men det var svårt att få ihop under pågående U19- och U21-slutspel så det blev aldrig av. Men vi har Mariedals inomhuscup att se fram emot i november. Där får man ha stora trupper och det innebär att alla kan vara med och det motiverar spelarna. Vi tränar ute i nästa vecka men sen går vi in och förbereder oss inför Mariedal. Den cupen är viktig för oss, säger Eijlert Björkman.
- Vi har känt att vi spelat sämre under hösten och att vi inte riktigt klaffat i passningsspelet. Det är svårt att bibehålla samspeltheten när några tränar med A-truppen samtidigt som de spelar match med oss. Men de senaste veckorna har Lawal Ismail, Andreas Peterson, Joel Allansson och Niklas Andersén tränat kontinuerligt med U-truppen och vi känner att vi börjar hitta varandra igen och det vill vi visa i morgon.

I startelvan kan man notera en annorlunda placering än normalt när Sam Larsson sätts på högerkanten. Larsson, som normalt håller till centralt och har briljerat under året med fina instick för löpningar i djupled, får nu prova på kantspel. Eijlert Björkman motiverar beslutet:
- Sam drar på sig väldigt mycket bevakning i sin centrala roll. Vi tror att han kan få ut sitt register än mer om han sätts på en position där han får mera utrymme. Han kanske brister lite i försvarsspelet, men där har han David Johansson bakom sig och då känns det inte som nån fara. Framåt däremot vinner vi enormt på om han får mer utrymme för sitt spel.


Qviding FIF har ett lite annorlunda upplägg på sin juniorverksamhet än IFK Göteborg. När Blåvitts juniorer har sin huvudverksamhet i juniorserierna och låter de bästa spela tillsammans med A-truppsspelare i U21 så har Qviding valt att ställa upp med enbart juniorer i U21. Nu har man visserligen haft det tufft i år med en sistaplats som följd i grundserien, men i gengäld ger man spelarna möjligheterna att få tufft fysiskt motstånd vilket man hoppas skall härda dem.
- Vi märkte att det gav resultat i JDM-semifinalen mot Västra Frölunda, som normalt spelar i Juniorallsvenskan Västra Götaland. Vi hade betydligt bättre fysik än dem och dominerade klart matchen igenom och hade dessutom bättre bolltempo, tycker vi. Vi borde ha avgjort under ordinarie tid, men vann till slut efter straffar med 6-5, säger Qvidings junioransvarige Peter Westlund.

I Qvidings trupp har man lite större bekymmer än i Blåvitts. Man har tre av sina mest betydelsefulla spelare på skadelistan och man har haft problem att hitta matcher att spela på sistone vilket har gjort att man känner sig lite osäkra på formen.
- Vi har litegranna fått vänta in IFK Göteborg under deras slutspel. Vi har fått spela internmatcher och senast mötte vi P94-distriktslaget där vi vann ganska enkelt med 8-3, så det var ingen större värdemätare. Så vi har fått inrikta oss på att hålla tempot uppe genom att ha tuffa träningar istället, kommenterar Westlund.
- Vad gäller skador så är vår lagkapten Eric Persson borta. Även vice lagkaptenen Martin Jacobsson saknas. Till sist kan vi inte ha med Simon Petkovski som är kanske vår bästa spelare. Det är tre mycket tunga avbräck för vår del, tyvärr.

Qviding har tagit skalper under året i Junior-DM. Bland annat lyckades man slå ut BK Häcken med 2-0 efter att ha visat hög moral med ett lag som inte ens var nära att vara ordinarie.
- Det kändes väldigt överraskande att vi lyckades vinna den matchen. Vi tvingades ställa upp med spelare tagna ur det juniorlag som tränar nån enstaka gång i veckan. Så att vi kunde slå ett sånt motstånd kändes enormt glädjande, kommenterar Peter Westlund.

Den som tar sig till Valhalla imorgon skall kolla lite extra på Ronald Mukiibi i Qviding. Det är en mycket intressant junior som normalt spelar i Qvidings A-lag, men som lånas in under matchen i morgon.
- Han är väldigt duktig med bollen, har bra tillslag och riktigt bra speluppfattning. Han har god fysik och är tung att möta men är ändå relativt kvick, beskriver Westlund Mukiibi.

Mycket prestige står på spel i morgon. Båda lagen vill visa att man är bäst i Göteborg, så frågan är hur Qviding skall gå tillväga för att lyckas slå IFK Göteborg.
- Vi måste vara väldigt noga i vårt försvarsspel. Det är ett väldigt bra lag vi möter, så vi skall se till att vara aggressiva och ta tillvara de tillfällen att anfalla som ges. Vi är ett offensivt inriktat lag, men imorgon måste vi även se till att vara disciplinerade hemåt, avslutar Peter Westlund.

Qviding verkar vara ett lag som vill spela fysiskt i morgon och som kommer gå in för att störa Blåvitt.
- Vi spelar på konstgräs och i såna matcher brukar det inte bli riktigt lika mycket kampspel eftersom bolltempot är högre. Det gör att spelarna inte hinner gå på kropp lika mycket. Jag har sagt till killarna att ha högt tempo och få tillslag på bollen, sen får vi se om det räcker. Men om det blir fysisk kamp på plan så kan vi allt erbjuda motstånd även på den biten, säger Eijlert Björkman avslutningsvis.

Qviding FIF - IFK Göteborg
Final Junior-DM
Valhalla IP, fredag 29 oktober 19.00

Fotnot: Notera att undertecknad inte har några som helst barnkalas, födelsedagar eller nåt annat inlagt i kalendern. Zip, nada. Jag kommer alltså vara där. Kommer du?

Tillägg: Missa inte att TV4 Sport sänder Sanktan-slutspelet från Malmö på lördag där IFK Göteborgs P15 skall möta bland annat Brommapojkarna och Landskrona BoIS diton. Bänka dig för första matchen kl 11.00.

Det var bättre förr



NOSTALGI. Idag är det 3 år sedan vi tog vårt 18:e SM-guld.
Vädret är regnigt och kallt. Vi är allt som oftast hopplöst beroende av vår högerkant. Brommapojkarna ligger sist. Elfsborg ligger 4:a. GAIS är några ynka poäng ifrån degradering. Däremot lyser guldet med sin frånvaro för oss änglar...

onsdag 27 oktober 2010

Ge mig en ny säsong!

SÄSONGSTANKAR. Jag är egentligen bara så jävla ledsen och bitter. Det kändes så grymt bra inför säsongen. Vi hade en bred trupp, vi hade en fin försäsong utan en enda förlust och suget och viljan hos spelarna verkade vara på topp. Men när Allsvenskan drog igång såg det minst sagt svajjigt och skakigt ut. Vi inledde visserligen med en vinst mot Kalmar, men förlorade sen mot lag som Häcken och Trelleborg. Vi kryssade mot lag som Djurgården och BP, men utklassade Elfsborg med 5-1. Vi missade straffar, vi kryssade mot lag som Gais, Gefle och Örebro. Jag vet inte riktigt när jag gav upp drömmen om ett SM-guld, men förmodligen var det redan vid uppehållet. Och inte blev det bättre av ett Europa League som gick åt helvete.

För en tid sedan var det någon i kommentarsfälten som frågade efter Feldgraus femma och någon annan som kallade honom medgångare. Jag och Feldgrau hade en diskussion om det där på vägen hem från Borås. För att summera diskussionen kan man säga att det är enklare att skriva när det går antingen käpprätt åt helvete eller så bra att man har chans på guldet. Att ligga i mitten av tabellen är inte inspirerande, varken som supporter eller skribent.

Hur som helst är säsongen snart över och den pyttelilla chans som fanns att få till spel ute i övriga Europa nästa år lyckades laget själv spela bort alldeles utmärkt i måndags. När Trelleborg satte 1-2 kom jag på mig själv med att skratta uppgivet, resa mig från min plats och lämna arenan. Skrattet försvann däremot snabbt och jag greps av en oerhörd besvikelse.

Inte för att jag tror mig vara språkrör för alla blåvita men för min del vill jag bara att den här säsongen ska ta slut. Jag längtar efter 2011 och att få se Blåvitt spela en fotboll som inte går att läsa sönder. Jag längtar efter att någon i det här jävla laget sätter åtminstone EN straff. Jag längtar efter att nästa år få se ett helt nytt lag - ett som visar enormt jävlar-anamma med grym vinnarinstinkt och som ser ett kryss mot Örebro och BP som ett nederlag. Jag vill se det blåvitt jag saknar!

Häromkvällen var det ett jävla liv angående respekt för klack, Levande Sittplats och jari-jari. Jag har förstående för båda sidorna och argumenten men tänker inte ta ställning. Det enda jag har att säga är egentligen att det är dags att lägga ifrån er yxorna nu. För helvete gubbar, samla krafter till sista matchen och lägg allt krut på gemensamt stöd där istället!

Apropå Levande Sittplats förresten. Jag snackade med en snubbe som heter Andreas som är blåvit, det visade sig att han sitter på LS. Jag kommenterade att L2 är det enda stället på arenan som duger, och att på LS sitter det bara folk som måste ha öl för att se på fotboll. Svaret blev att det är befogat när man ser hur blåvitt spelar. Den här säsongen kunde han fan inte ha mer rätt!

Johnny Ekströms chockavslöjande om sitt nya liv

BARABEN AVSLÖJAR. På torsdagen avslöjas en chockerande nyhet som lär skaka fundamentet i självbilden av genomsnittsgöteborgaren för en lång tid framöver. Det är i nya avsnittet av Sportbladets Laul Calling som den blåvita kultlegenden Johnny Ekström avslöjar den skakande nyheten:

Johnny Bråttom har slutat med kramsnus och bytt över till portionssnus.

Snuschocken som skakar Göteborg.
Men han försöker lindra chockbeskedet med följande motivering:
– Jag kör tre påsar samtidigt i stället. Fyra efter maten, säger Johnny i programmet.
Varför slutade du med lössnus?
– Därför att det är mer bekvämt med påsar. Lite mer diskret. På kvällen innan man somnar kan bara pschoo, säger Johnny och låtsasspottar ut en påse:
– Sedan tror jag att det är bättre effekt i påsar. Jag tycker det kommer mycket mer nikotin. Nu när jag lägger in en vanlig känner jag ingenting.

Johnny Bråttom som vi är vana att se honom.
Mot slutet av programmet låter Robert Laul ändå Johnny krama en rejäl lössnus:
– Jag tar ju stora men undrar om inte Stig Fredriksson var värst.
– Som utlandsproffs var snus en jättebra grej för att komma in i gänget. En bra dörröppnare för att komma med i gemenskapen var att bjuda på snus, alla var ju nyfikna. Vissa ville ha för mycket, då fick jag lugna ner det lite.
– Jag sa till dom att börjar det snurra i huvudet får de spotta ut det.

Vad heter spaghetti på italienska?
Angående anekdoten att han skall ha sagt: "Jag kan ingen italienska alls, jag vet inte ens vad spaghetti heter på italienska" när han blev proffs i Italien säger Johnny i programmet:
– Jag kommer fan inte ihåg. Men den kan mycket väl stämma. Jag har fått höra den i hela mitt liv.
Vet du vad spaghetti heter på italienska då?
– Ja nu vet jag det.
Vad heter det då?
Men Johnny bara flabbar.

Kallebäcksexpressen berättar att han ser nästan alla Blåvitts hemmamatcher, han sitter på sektionen där gamla spelare går in gratis:
– Vi sitter tillsammans allihopa.
Han lovar att komma ner och spela med "Blåvitts slocknade stjärnor" nu på lördag klockan tio.
– Nu har jag sagt det i tv också, säger Johnny med en skämtsam suck.

Men BaraBen kan avslöja att den frågan klipptes bort ur programmet, så Johnny slipper extra press på att dra upp till Kamratgården för att lira med Blåvitts Oldboys. Tills vi på BaraBen fick reda på detta och naturligtvis begär att han tar sitt ansvar och lirar boll igen...

Johnny lägger in en prilla hos Laul och Niva.
Johnny berättar även i programmet om hans försök att lira fotboll på lägre nivå. Försök som ledde till att han inte spelar någon fotboll i dag:
– Jag försökte ett tag efter karriären, var med i Gårda (division 4) men de tränade fyra gånger i veckan, 18-20-åriga killar som gav järnet. Efter två veckor fick det vara.
Två veckor bara?
– Ja, blev bara två veckor.

Nu jobbar han som fastighetsskötare på HSB och tror och hoppas att Blåvitt kan göra om den Europa-resa som gjordes på 80- och 90-talen:
– Då kunde vi leva på att vi hade bättre kondition och var mer organiserade, mer ett lag. Nu har engelsmän och italienare kommit ikapp där. Vårt enda sätt att bli lika bra som dem igen är att förbättra vår teknik och få ett snabbare spel. Det tror jag vi kan i och med att vi har många utländska spelare och plastplanerna som kommer, säger Johnny.

Fotnot: Det nya avsnittet av Laul Calling
har premiär 12.00 torsdagen den 28/10.

IFK Göteborg vs. TFF Klackens tystnadsmanifestation!

tisdag 26 oktober 2010

Höna av en fjäder?


KAMRATUPPFOSTRAN. Min första tanke igår när matchen drog igång och en del folk på LS var skrålsugna och i sedvanlig hetsironiskt anda därmed retades lite med klacken var hur mycket internettjafs detta lilla bus skulle innebära...

Bakgrunden -för nytillkomna läsare- till tisdagens stora blåvita internetdebattämne är alltså följande: Delar av läktarsektionen Levande Sittplats (LS) valde att sjunga lite ramsor i början av matchen trots att framträdande och ledande grupperingar inom blåvittklacken hade gått ut och uppmanat samtliga supportrar till en tystnadsmanifestation de första tjugo minuterna av måndagkvällens match mot Trelleborg. Manifestationen var tänkt som en del i ledet av rikstäckande supporterprotester mot SVFFs planer på att steg för steg de närmsta åren skära ner på det procentuella antalet potentiella ståplatser på arenor i Allsvenskan.

Jag har själv årskort på LS och -för att ha ryggen fri åt alla håll- vill nämna att jag var en av de många på LS som ändå valde att inte deltaga i ramsorna innan 20:e minuten. Samtidigt dömer jag inte de som valde att sjunga lite eller deltog i några av skoj/hetsramsorna som skickades iväg mot klacken med ett garv.

Alla på och nära LS kan inte missat det ironiska i att dra igång bl.a. "Hejsan klacken är ni klara" innan 20:e minuten då manifestationen skulle upphöra. När klacken då innan 20:e inte svarade tycker jag att den tysta manifestationen klockrent nådde sitt syfte och mål med att visa hur tråkigt det är om läktarna dör ut.

En sak som faktiskt inte framgått i vare sig artikeln eller i alla kommentarer till bloggposten Här är "storbråket" mellan LS och klacken är det faktum att det ändå var självaste "Tollan" som ställde sig på räcket hos LS strax innan 20:e minuten och det var då "Hejsan klacken är ni klara" började köras ett par gånger på allvar och organiserat. Tollan räknade faktiskt sedan ned med typ orden "-Nu är det bara 10 sekunder kvar!" vill jag minnas så att folk skulle börja peppa inför att hela arenan (inkl klacken samt alla på LS) nu förhoppningsvis skulle explodera när 20:e minuten skulle ticka in och tystanden brytas på riktigt av mäktig växelsång.

Tyvärr blev det inte så för det visade det sig att klackfolkets och manifestations barrikadkämpar nu var snea på de "sega LS-gubbarna" och började dra igång trumman och en ramsa istället för att svara på den sista och mest ljudliga "Hejsan klacken är ni klara". Men arenan vaknade till ordentligt och LS slöt direkt upp i den ramsa klacken drog igång utan att sura. Att klackfolk ändå är betydligt segare gubbar än LS som aldig skulle komma på tanken att hålla på med samma ramsa i typ tio eller ens två minuter är en helt annan diskussion...

Och nu kallas det tyvärr "storbråk" mellan klacken och LS fastän båda sektioner består av fritt väljande och tänkande individer.

Anledningen till att de grupperingar som organiserade tystnadsmanifestationen valt att den skulle sluta i just 20:e minuten måste väl ändå varit att det klockslaget är en form av officiellt klockslag (liksom i 60:e) då ramsor mellan klacken och LS körs? Så tolkade definitivt jag och säkert många fler med mig det som. Några tycker nu att hela historien är att göra en höna av en fjäder medans vissa andra tar detta väldigt personligt och man kan på det anonyma internet -såväl som i verkligheten- ana en spricka i supporterleden som kanske är ett problem på sikt.

MEN det behöver heller verkligen inte vara eller bli ett problem om du där bakom skärmen väljer att inte vilja eller att tycka att det skall behöva vara ett problem. Släpp det bara. Vi är alla blåvita fans och visst jag förstår er i klacken som känner sig kränkta men då måste ni också sätta in i mentaliteten som råder på LS.

Ett av de stora nöjena och något av det som ger mest valuta för årskortspengarna med att stå på LS är guldläget -gentemot och snett ovanför motståndarfansen- att få hetsa och skoja. I avsaknad av motståndarklack passade vissa igår helt enkelt på att rikta abstinensen åt ett lite annat håll men med glimten i ögat. Tyvärr kan det ju vara svårt att se en glimt i ögat om man står hundra meter ifrån varandra. Det som hände hände och det har verkligen ingenting med brist på respekt sinsemellan läktarsektionerna att göra vill jag hävda.

Sedan inflytten på nya Gamla Ullevi kan ändock vi flitiga matchbesökare skriva under på att det tyvärr blivit bokstavligt talat en lång distans mellan de två klackarna Blåvitt nu i princip har på GU. Inte konstigt att "vi och dom"-känslor kan dyka upp. Kanske framförallt hos yngre i klacken som fortfarande ser saker i svart och vitt som ju ofta är fallet i ungdomen eller alldeles särskilt bland uppretade fotbollsfans.

En ytterligare bidragande faktor till situationen är ju även att de flesta och mest pådrivande klackmedlemmarna i Ultras/Supras/etc heller aldrig besökt LS på en hemmamatch och vice versa. Desto svårare blir det ju då även att förstå, se och höra med vilken ironi LS-gubbarna skrålade sina ramsor innan klackens trumma och strupar tillslut drog igång i 20:e och arenan blev mycket roligare och ljudligare som sig bör.

Om det nu vore så enkelt som klyschorna säger att LS består av mer eller mindre alkade, gubbsjuka, småbarnsföräldrar och gamla rävar samtidigt som klacken samtidigt enbart består av fjuniga gymnasieelever i bar överkropp med ryggen mot planen.

Men vad som heller inte skall glömmas är att de flesta på LS är folk som på gamla Gamla Ullevi och Nya Ullevi under byggnationen av nya arenan alltid stod på ståplats och är klackfolk ur de äldre gardet. Aningen äldre supportrar som de sista åren på hemmamatcher kanske ändå valt att stå en bit bort från de mest hetlevrade ungdomarna i klackkärnan men ändå finnas i närheten.

En del av av problematiken handlar nog snarare om ett klassiskt generationsproblem där de äldre inte förstår sig på dagens unga och vice versa och där det framförallt saknas möjligheter för fansen att mötas, förutom på internet. Den så kallade kamratuppfostran i supporterleden riskar blir svårare och risken finns att en spricka håller på att uppstå i supporterleden om och när fler och fler äldre väljer att lämna klacken. Se bara på hur (internet)debatten kring alla bangers på läktarna nyligen i Borås blossade upp till närmast en "äldre mot yngre grej".

En fin fördel med gamla Gamla Ullevi tycker jag var hur alla besökarna på ståplatsläktarna blandades med varandra och minglade runt i halvlek till de två toaletterna eller kioskerna. Detta var kanske det bästa sättet att lära känna igen en massa ansikten år ut och år in bland alla olika änglafans. Detta är en grej jag insett att jag lite kan sakna nu på nya arenan.

På de få -men ofta större- bortamatcher jag brukar besöka varje år inser jag även att jag längre inte känner igen många av dagens mest hetlevrade yngre Ultras som gör ett hästjobb med att stå och driva på klacken. Detta kan ju iofs bero på att flera grupperingar har typ gemensamt inköpta jackor, jeans och vita sneakers. Nya Gamla Ullevi bidrar rent strukturellt och sektionsmässigt till att fans ur det äldre gardet (hela östra övre långsidan) inte kan blandas med de nya yngre som förr i tiden.

Jag kan bara tala för mig själv men jag har själv aldrig sett Blåvitt på nya GU från den stora klacksektionen på kortsidan för jag har ju årskort på LS från starten av förra säsongen. Nu när två säsonger på nya arenan gått så har jag noll egen koll på hur känslan och stämningen är i klacken på hemmaplan för jag har aldrig varit där. Segregationen är ett faktum.

Man kan ändå inte undgå att notera att det i takt med en säsong av dåliga resultat och slutligen ointressant motstånd på slutet av säsongen så börjar det tunnas ut en del på klacksektionen. De s.k. klackturisterna dyker ju heller inte upp när det inte gäller något på plan eller på läktarna. Sedan hör man ju ständigt av de tyvärr färre och färre lite äldre bekanta som fortfarande står i klacken att det inte är "som förut" och att de nog kommer byta till LS eller så nästa år. -Om det inte vore så dyrt där jämfört med klackens ståplatspriser. (Förutsatt att sektionen ifråga inte fortsätter vara slutsåld/fullsatt på årskort som i år)

Häri ligger också mycket av problematiken Blåvitt har att ta sig en rejäl tankeställare på. Biljettpriserna blir dyrare och dyrare. Missar du bara ett par matcher pga jobb/resa/sjukdom så har du inte tjänat in ditt årskort. I mitt fall så har jag pengarna och de går ju ändå till Blåvitt så jag bryr mig inte så mycket om jag missar en match eller så. Årskortet kan man ju ändå alltid låna ut till någon bekant som annars brukar köpa lösbiljett. Men någonstans går smärtgränsen för alla och inför denna säsongen försvann tex de två roliga -för LS sjukt roliga- publikmatcherna mot ÖIS och Bajen men ändå höjdes priset på årskortet någon hundring.

Häri har ju Blåvitt en fördel av att de ändå har rätt många årskortsinnehavare och jag kan tala för mig själv men jag kommer givetvis förnya det mycket pga att jag vill ha kvar min plats på LS även om AIK åker ur och vi förlorar en av de potentiellt roligaste hetsmatcherna. Andra årskortsinnehavare jag pratat med (även på andra sektioner) tänker precis likadant. Man är ett gött gäng som sitter ihop. För det finns ju tyvärr inte ståplatser kvar där man kan klumpa ihop sig som man vill längre på långsidorna. Även på LS har man ju sin plats. Då kvarstår ståplats som numera bara finns på kortsidan.

Jag tycker det är oerhört viktigt att det måste finnas kvar ståplatsläktare på svensk fotboll med bra sikt till en rimlig och hyfsat billig entrépeng för de mindre bemedlade eller bara de blåvittfans som vet att de ändå inte kommer kunna gå på alla matcher och därmed insett att årskort inte är en sån lysande idé. Det är viktigt att det måste få finnas hyfsat billiga biljetter till de fans som inte tycker det är värt betala 250 spänn för upplevelsen att få spö av Trelleborg en svinkall måndag i oktober.

Men å andra sidan har ju heller aldrig den riktiga ståplats sektionen nedanför klacken varit utsåld mer än i första och sista omgången förra säsongen. BaraBens läsare lär hursomhelst definitivt få anledning att återkomma till denna diskussion om biljettpriser framöver...

Åsikter om Blåvitt och i synnerhet om hur supportergemenskapen ser ut och upplevs sinsemellan olika falanger och alfabetskombinationer av fans är ständigt något av det som ständigt berör mest här på BaraBen men också just därför tyvärr i vissa frågor gör att änglarskarans åsikter stundom går isär. Därför tycker jag att det är utmärkt att BaraBen finns som en ventil för en öppenhjärtlig, sansad men helst eftertänksam debatt som i längden kan mynna ut i och bör leda till någon positivt.

Och de som tycker att fjädrar lätt blir till hönor måste ju heller inte logga in på varenda internetsida om man inte vill ta del av hur snacket går.

Imorgon är en annan dag och då släpper vi detta.
Men alla är väl fortfarande överense om att ståplatsreduceringen är korkad.

Avslutningsvis Glenn Hyséns lysande citat: "Man måste kunna få skämta om allt!"

Eller ?

Här är "storbråket" mellan LS och klacken

SUPPORTERKULTUR. Inför Trelleborg hemma gick Ultras GBG och Supras, två klackbaserade läktargrupper, ut med ett gemensamt upprop om en tyst manifestation mot fotbollspamparnas behandling av ståplats som läktarform. Ett flertal andra grupperingar, däribland klackgruppen GFK - och BaraBens Frankie - ställde sig bakom eller sympatiserade med uppropet. Andra dömde ut det helt.

Supporterklubben Änglarna ställde sig med en fot i varje läger och valde en "neutral" linje, där de stödde manifestationen som sådan, men valde att inte uppmuntra till sångbojkott. Ur Änglarnas text är det sista stycket värt att uppmärksammas:

"Oavsett hur man väljer att visa sin åsikt vädjar vi till alla att visa varandra respekt! Tillsammans för Blåvitt", skrev Änglarna. Respekt var det ja, låt oss återkomma till den detaljen lite senare.

Samtidigt bytte tusentals blåvita sina profilbilder på Facebook till manifestationens logotyp, för att uttrycka sina sympatier för kampen att behålla ståplats inom svensk fotboll. Så långt var allt lugnt, även om alla inte höll med varandra helt och hållet. Men sedan blev det dags för match.

Klacken sjöng inte under de inledande 20 minuterna och Levande Sittplats (LS) utnyttjade detta läge för att "skoja lite" mer klacksektionen. Bland annat inleddes det med växelsången "Hejsan klacken är ni klara" följt av den oerhört intelligenta sången "Ni sitter när ni kissar..." från LS, riktat mot klacken. Många på klacksektionerna irriterade sig på den här inställningen och såg beteendet som ett hån av deras ståndpunkter.

Reaktionen? Den blev att klacken ignorerade LS försök till växelsång längre fram i matchen. En nobb som å sin sida väckte irritation på LS-läktaren, där vissa ansåg att de första 20 minuternas sånger enbart varit legitima försök till självironisk humor.

Vilken sida man än väljer i den här debatten är en sak klar, känslorna svallade rejält efter matchen. I alla fall på "det blåvita internet":

Från BaraBens kommentarer:



Från Änglarnas forum:




Från Alltid Blåvitt:




Vad tycker du om allt som hände kring läktarna under matchen mot Trelleborg? Är de blåvita fansen på väg in i ett riktigt "storbråk" eller kan irritationen åt alla håll även kopplas till det usla resultat som Blåvitt presterade som fotbollslag? Hur var det klubben uttryckte sitt vädjande i sin text om manifestationen, "respekt" var det ja. Var läktarkaoset under Trelleborgsmatchen respektfullt? Du bestämmer - tyck till!

Blåvitt viker ner sig mot "skitlag" - om och om igen!

GÄSTANALYS. Den här säsongen har inte riktigt blivit som vi först hade tänkt. Om jag ska vara ärlig så har allt under den här säsongen gått käpprätt åt helvete. Jag satt i soffan och kollade på Djurgården-Ellos i hopp att Boråsarna skulle tappa poäng och att vi skulle kunna rädda säsongen. Matchen slutade 4-4 och jag kände mig redan mycket lyckligare, detta betydde att vinst mot Trelleborg skulle innebära ynka två poäng upp till den möjliga Europaplatsen.

Jag vaknade upp i måndags morse och hade 40 graders feber. Men inte fan tänkte jag låta det stoppa mig från att gå på den enligt mig viktigaste matchen på hela säsongen. En Europaplats skulle betyda så otroligt mycket för en klubb som IFK Göteborg i det här läget. Vi ska alltid ha ambitionen att komma till Europa. Jag kom till Ullevi cirka 10 minuter innan matchstart och får höra något så töntigt som att vi inte ska sjunga vår älskade inmarschlåt. Okej att vi inte sjunger under de 20 första minuterna, men "Snart Skiner Poseidon" borde alltid sjungas på arenan - oavsett om vi spelar hemma eller borta.

Men över till matchen. Vi började rätt bra faktiskt och hade stundtals bra tryck mot bortamålet. Den här matchen borde vi ha avgjort redan i första halvlek. När Tobbe sätter 1-0 så sprider sig en lättnad i kroppen, en lättnad som var lik den jag kände när Blåvitt gjorde 1-0 mot AIK i guldmatchen förra året. Det kändes som att spelarna var lättade även de. För i andra halvlek så faller vi in i samma gamla "vårspel" som vi haft tidigare under säsongen.

Vi skapar trots detta många väldigt bra chanser som vi naturligtvis ska göra mål på. Då tänker jag främst på unge Nicklas Bärkroth som i stort sett får ett gratisläge och det är bara att lägga in bollen. Men varför bara lägga in bollen i nätet när man kan försöka knorra in den snyggt i bortre krysset?

Nu gick bollen inte i vänstra krysset, utan nästan ut till hörnflaggan.

En sak som börjar bli väldigt komisk är att varje gång vi ligger under eller tappat ett ledningsmål på hemmaplan och ska göra mål, då byter vi in våran "toppforward" Alexander Faltsetas. Killen som inte gjort särskilt många rätt i år enligt mig. Nu byttes visserligen "JJ" ut så det gjorde kanske inte så jättestor skillnad. Men varför inte byta in William Atashkadeh när vi jagar ett ledningsmål? Killen gjorde det bra mot BP. Och de cirka 15 minuter han fick i dag tyckte jag han var bra. På den korta tiden lyckades han skapa några halvchanser och han var en frisk fläkt. Men istället så tar man ut planens kreatör Tobias Sana (även om han inte gjorde så mycket i andra halvlek).

När vi spelar på hemmaplan så ska vi alltid satsa för att vinna, oavsett vilket lag vi möter! Det känns som att viljan inte riktigt finns i laget i dag, eller snarare så har den inte funnits i laget på hela säsongen, om man ska vara ärlig.

Jag själv spelade i Blåvitt mellan 9-16 års ålder. En sak som jag gjorde innan varje match när jag drog på mig den blåvita tröjan var att känna stoltheten i att bära världens finaste färgkombination. Det är den stoltheten som jag inte tycker finns i Blåvitt idag. Visst, de visar det i vissa matcher. Men det räcker fan inte att visa det mot Gais och AIK. Den måste även visas mot lag som Trelleborg, Gefle eller Åtvidaberg.

Trelleborg är ett lag som vi absolut ska vinna över. Men i år har Trelleborg tagit 6 poäng mot oss! Det är helt sjukt. Vi har tappat poäng mot lag som Åtvidaberg, BP, Trelleborg och Halmstad. Jag tror inte detta är en slump. Det gäller att vinna matcherna som man ska vinna. Det är de så kallade "enkla" matcherna man ska vinna även om spelarna säger att det "inte finns några enkla matcher längre".

Men trots en skitsäsong och även om jag skulle ha 40 graders feber i sista matchen mot Gefle så tänker jag aldrig svika Blåvitt genom att inte dyka upp på en match. Hoppas alla ni tänker som mig. Nu ska vi fylla arenan sista hemmamatchen!

Over And Out.

/Anton Hysén Larsson

måndag 25 oktober 2010

Blåvitt kanske borde kicka fler...

MATCHTANKE I artikeln här nedan sägs det att Blåvitt skall "kicka" två etablerade spelare efter säsongens slut. Jag vet inte, men efter en totalt jävla oacceptabel förlust hemma mot Trelleborg borde man kanske fundera på om det inte är läge att rensa lite mer än så?


Fy fan vad uselt det var.

söndag 24 oktober 2010

Blåvitt ska "kicka" två etablerade spelare i vinter!

SILLY SEASON. Ni har väl sett att Blåvitt-basen avslöjar att IFK Göteborg kommer kicka/göra sig av med i alla fall två etablerade spelare i vinter för att bereda plats för egna talanger?

Här säger Kent Olsson sitt om föreningens framtid!

Lagrell fick frispel...

DEBATT. Veckans märkligaste debattutspel kommer från Lars-Åke Lagrell, på Svenska Fotbollsförbundets olika sidor. Han tar "fotbollen i försvar", efter kritik från före detta åklagaren Sven-Erik Alhem i radioprogammet Kaliber i helgen.

Läs Lagrells debattartikel här.

Är det någon mer än Lagrell som ens bryr sig om den här "kritiken"?

Sveriges senaste supermodell?

lördag 23 oktober 2010

Kanal Glenn: Nedladdning av Blåvittmatcher

KANAL GLENN. Vi kan nu leverera nedladdning av Blåvitts matcher via torrents.

Torrenten innehåller en fet ISO-fil som man lätt kan bränna till DVD eller "montera" i en virtuell drive på datorn för att sedan kolla i t.ex. Windows Media Player eller VLC Player. Det är några personer som har haft problem att ladda ner filen eftersom den har varit så stor så nu har vi styckat upp den i mindre filer som behövs packas upp innan man kan se på matchen. Det gör man lättast med WinZip (www.winzip.com) eller WinRar (www.rarsoft.com).

Snälla, hjälp till och seeda efter ni har laddat ner.

NYA NEDLADDNING:
Omg.27 - BP-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.26 - Blåvitt-Mjällby - DOWNLOAD >>
Omg.25 - Malmö-Blåvitt - DOWNLOAD >>


TIDIGARE NEDLADDNINGAR:
Omg.24 - Ellos-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.23 - Blåvitt-Åtvidaberg - DOWNLOAD >>
Omg.22 - Blåvitt-GAIS - DOWNLOAD >>
Omg.21 - AIK-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.20 - DIF-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.19 - Blåvitt-Helsingborg - DOWNLOAD >>
Omg.18 - Häcken-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Euro League - Blåvitt-AZ Alkmaar- DOWNLOAD >>
Omg.17 - Blåvitt-Kalmar - DOWNLOAD >>
Euro League - AZ Alkmaar-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.16 - Halmstad-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.15 - Blåvitt-Halmstad - DOWNLOAD >>
Omg.14 - Gefle-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.13 - Blåvitt-Örebro - DOWNLOAD >>
Omg.12 - GA&IS-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.11 - Blåvitt-AIK - DOWNLOAD >>
Omg.10 - Mjällby-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.9 - Blåvitt-Malmö- DOWNLOAD >>
Omg.8 - Blåvitt-Åtvidaberg- DOWNLOAD >>
Omg.7 - Blåvitt-Ellos - DOWNLOAD >>
Omg.6 - Trelleborg-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.5 - Blåvitt-BP - DOWNLOAD >>
Omg.4 - Blåvitt-Djurgården - DOWNLOAD >>
Omg.3 - Helsingborg-Blåvitt - DOWNLOAD >>
Omg.2 - Blåvitt-Häcken - DOWNLOAD >>
Omg.1 - Kalmar-Blåvitt - DOWNLOAD >>

Här dödas svensk fotbolls läktarkultur

LÄKTARKULTUR. På måndag kommer besökarna på Gamla Ullevi att få en överraskning av det riktigt tysta slaget. På initiativ av ultrasgrupperna Ultras GBG och Supras kommer klacken att genomföra en protest mot de sittplatsvänliga strömningarna i svensk fotboll. Gruppernas initiativ: De första 20 minuterna av matchen ska bli tysta som i graven.

Graven för ståplats.
En djup grav som grävs av maktens män.

Ståplats - snart ett minne blott?
Nyligen presenterade Ultras GBG det som ligger till grund för den nationella kampanjen mot ståplatsreducering i en gästkrönika här på BaraBen. Orsaken till protesterna bottnar i att Svensk Elitfotboll (SEF) och Svenska Fotbollsförbundet (SvFF) beslutat att genomföra en successiv reduceringen av ståplats under de kommande fyra åren, enligt följande modell:

2010: 80 procent av arenans totala publikkapacitet får nyttjas som ståplats.
2011: 70 procent...
2012: 60 procent...
2013: 50 procent...
2014: 20 procent av arenans totala publikkapacitet får nyttjas som ståplats.

Om fyra år får endast 20 procent av arenanornas publikkapacitet bestå av ståplatser som då ska kunna konverteras till sittplatser. Dessutom ska varje förening tvingas att ansöka om dispens för att kunna utnyttja dessa tjugo procenten fullt ut.

På läktarplats har reaktionerna kommit från alla möjliga håll. Och det är främst på ståplats som kritiken mot den här utvecklingen är stark, från sittplats har engagemanget för frågan varit svalt, i alla fall sett till de kommentarstrådar där debatten har böljat, bland annat här på BaraBen. Men frågan är inte så enkel så att den kan bemötas med standardsvaret "men vadå, stå upp framför era stolar, det klarar ju vi på Levande Sittplats alldeles utmärkt".

För frågan är så mycket större än "bara" detta.

Det vi ser nu är egentligen inte en proteströrelse enbart mot inskränkningen av ståplatsytorna inom svensk fotboll utan en allmän protest mot den utveckling som vi kan se inom svensk fotboll. Följderna av besluten som tas är de som skrämmer många vanliga supportrar, som ser stigande biljettpriser och mindre makt hos de individuella klubbarna som direkta resultat av det som SEF och SvFF vill se som norm. Det populäraste exemplet är att ta Bundesliga (där ståplats är tillåtet) som ett positivt exempel gentemot Premier League (som införde All-seater kulturen i fotbollsvärlden på 1990-talet). Exemplet har viss tyngd i att den tyska fotbollen även har Europas bästa publiksnitt, vilket dock självfallet inte enbart beror på att de har tillgång till ståplats.

Men vi ska nog inte underskatta stämningsfaktorn och de låga biljettpriserna som huvudsakliga faktorer till att tysk fotboll kan uppvisa dessa imponerande publiksiffror. För i Tyskland är det billigt att gå på fotboll och klack-kulturen är vida överlägsen sina spanska och engelska motsvarigheter.

Samtidigt har stämningen på engelska arenor sjunkit för varje år sedan ståplats förbjöds. I takt med att biljettpriserna vuxit sig dyrare och dyrare. Kulturen som råder där fotbollens sång- och tifomässiga kultur försvagas är i princip alltid en generellt ståplatsfientlig sådan. Om fotbollen som samlad rörelse vill se "ett England" även i Allsvenskan så ser många av oss faran i att det får ett par direkta konsekvenser.

Biljettpriserna kommer fortsätta att öka i en takt som inte alls är balanserad till den övriga samhällsutvecklingen. Fotboll blir alltså dyrare och dyrare som nöje i förhållande till vad människor tjänar på sina arbetsplatser. Redan under de senaste åren har vi fått bevittna en vild eskalering av krona för krona i förhållande till valutan för pengarna. I dag betalar många av IFK Göteborgs och Gais åskådare mer än dubbelt så mycket för att gå på sina favoritlags matcher än vad de gjorde för bara ett par år sedan. Om någon drar upp den nya arenan som förklaring till denna ökning av produktens pris bör de påminnas om att klubbarna inte betalat detta bygge, det gjorde vi skattebetalare. Vi betalar enbart mer pengar för biljetten för att klubbarna kräver mer betalt för samma - i många fall en sämre - produkt än vad de vågat göra tidigare. Deras syn på den här utvecklingen har alltså blivit lite mer aggressiv, medan vi i publiken inte svarat med samma mynt.

Tills nu.

Om ståplats marginaliseras så kommer stämningen på arenorna att försämras i rask takt. Detta kommer inte att vara kopplat till passionen som supportrarna känner för sitt lag, tvärtom. Men med dyrare biljettpriser, sittplatsläktare på alla håll och en negativ attityd gentemot ståplats som läktarform (och ståplatssupportern som kund) tvingas vi mot en så kallad "hockeyfiering" av läktarna. Med det menar jag att Frölunda Indians är skolexemplet på vad som kan ske när en passionerad publik byts ut mot en företagarpublik - som enbart ser idrotten som ett sätt att organisera härlig representation på.

I Scandinavium har de på lite mer än ett decennium effektivt förvandlat en kokande häxkittel till en stendöd läktargrav. I torsdags besökte jag och ett par vänner Kålleseum i detta studiesyfte, för att känna av vår framtid i fotbollens finrum. Vi såg en publik, som förvisso utmanas av eländiga resultat, där cirka 50 personer utgjorde klacken, där sång helt och hållet var utraderat och där hundratals människor lämnade och ankom till varje paus långt efter att domaren blåst släppt pucken eller perioden tagit slut.

Därmed måste vi se protesterna mot reduceringen av ståplats som ett större fenomen och rop på hjälp än att gälla bara frågan om folk kan stå upp eller inte. Det innefattar frågor som att små klubbar och kommuner drabbas hårdare rent ekonomiskt av att behöva bygga om sina läktare, men framför allt om en generell strömning som leder till en fotboll som tar fler kronor för biljetten och därmed tvingar ut många vanliga människor från möjligheten att ha råd med att gå på sitt favoritlags matcher.

På måndag kommer läktarna att präglas av tystnad under de 20 första minuterna. Detta som del av den nationella manifestation som pågår mot den rådande utvecklingen. Jag kommer att vara en av dem som inte sjunger, applåderar eller skanderar under manifestationen. Inte för att jag står på ståplats längre, utan för att jag förstår värdet med att ståplatsläktaren finns kvar i svensk fotboll.

Bevara ståplats - eller bevittna läktarkulturens död.

fredag 22 oktober 2010

Läsartävling: Vad ska Wernblooms unge heta?

Ungen på bilden har inget med paret Wernbloom att göra.
NAMN. Den blåvita hjälten Pontus Wernbloom och hans nyblivna fru Nina väntar barn. Gratulationerna har rasat in på Ninas blogg (http://ninaowernbloom.baraben.com/) under de senaste dygnen. Nu tar vi på BaraBen naturligtvis vårt ansvar i det här läget.

Tyck till: Vad skall ungen heta?
(och kom igen nu, ni kan väl bättre än Glenn...)

torsdag 21 oktober 2010

Blåvittfans som drabbas av Stockholmssyndromet

BLÅVIT GADD & GÔTT. Det har kommit in en del mejl till BaraBen som undrat vad fan som hände med "Blåvit Gadd 2010". Vi körde ju en deltävling (eller var det två?) och fick in bilder för ett par ytterligare. Alla som frågat har fått samma svar: "Ta det lungt, det kommer det kommer. Lite annat har kommit i vägen bara".

Men vet ni vad? Fuck it! Det kommer inte alls.
Varför? Jo, för jag känner inte för det.

BaraBen.com byggdes inte över en natt. Inte heller Rom.
Men tårta är jävligt gott.

Det skulle kunna vara allt jag har att säga i ämnet. Men nu kommer ni inte undan så jävla lätt, den här gången heller. Vi har testat det där med att vara framgångsrika. Ja, ni vet, vi skaffade oss flest läsare av alla supporterbloggar, hade flest bloggare av alla svenska bloggar (fan vet om vi inte legat i topp internationellt sett med...), blivit omnämnda i så gott som samtliga existerande medier och har vunnit priser och utmärkelser av olika slag. BaraBen har varit med om alldeles för mycket framgång av olika slag för att kunna må riktigt bra. Framgång på framgång genererar en jävla massa mättnad.
"Try not to become a man of success,
but rather try to become a man of value." - Albert Einstein
Röde Ruben hade inte kunnat säga det bättre själv. Så precis som när man blir mätt måste nya visioner skapas, nya mål sättas upp. BaraBen är precis som det alltid har varit, men BaraBen kommer aldrig att bli sig likt. Ja, vad fan betyder detta nu då? Det kan vi verkligen fråga oss. För lika lite som du fattar var jag yrar om - så vet jag svaret på det där påståendet. Men en sak är säker, BaraBen består. Bara lite mer fucked up och twisted än någonsin förr.

Med all respekt för Blåvit Gadd så känns det jävligt 2008. Trots nya gaddar, trots fortsatt högt intresse för tatueringar och då särskilt klubblagsrelaterade gaddar av olika slag. Och jag svär inte på att konceptet inte kommer göra comeback snabbare än någon förväntat sig, men för ögonblicket behövs det lite nytänk på bygget. Vi behöver kasta ut det vi är vana vid och skaka om lite.

Till våren kommer BaraBen att expandera. Det vågar jag påstå redan nu. Men vi kommer göra precis det som alla säger är totalt döfött, bakåtsträvande och "omöjligt". Men precis därför gör vi det. För när man uppnått "allt" man kan, så behövs det nya och svårare utmaningar för att kunna skapa en framåtrörelse för ens egen utveckling. Det projektet kallar vi "2011" för närvarande.

Om du fick döpa en ny blåvit informationsprodukt - vilket namn skulle du ge den?

Själv har jag föreslagit "Tjongbollen", halvt ironiskt. Men ändå inte. En av våra grafiker ville ha med ett &-tecken. Så jag föreslog "Tjong & Boll". Halvt ironiskt, men ändå...ja, ni fattar.

Ni kanske känner vibrationerna på BaraBen? Jag gör det. Vi ömsar skinn. Är i en slags förvandlingsfas. Det har föreslagits att vi ska lämna över rodret till nya förmågor. Kanske lägga ner helt. Det finns ju annat att syssla med. Men som vi kunde läsa på BaraBen för inte så länge sedan är det för jävla svårt, Blåvitt är som en drog du inte skakar av dig hur lätt som helst. Så då blir vår, min, logiska slutsats av den nya kostymen att hänge sig denna fanatism ett ytterligare snäpp.

Nu jävlar vill vi gå längre och göra mer än vi någonsin gjort.
Hell hath no fury like a woman scorned, sa Kling.
BaraBen hath no fury as Blåvitt scorned, sa Klang.

Just nu ger jag blanka fan i om Blåvitt plockar fjärdeplatsen, för att sedan se hoppas på HIF som tvåa och cupvinnare (vilket är enda sättet för fjärdeplatsen att bli en Europakvalplats på). Inom mig bubblar i stället en revanschlusta som jag inte sett eller hört någon mänsklig motsvarighet till. Sektbeteende är något jag hatar och avskyr, men fan om det inte skulle behövas lite skön Livets Ord-vibration i de blåvita leden för närvarande.

Om inte annat för att piska död i en grådassig och tynande tillvaro.
Malmö FF eller Helsingborgs IF - what a difference a season makes, 30 little rounds.

Varför ska man ens bry sig om ett fotbollslag? Jag menar, vad har de någonsin betytt för en "egentligen", "när allt kommer omkring", "i det verkliga livet", "på allvar"? Jo i mitt fall har de effektivt:

1. Förstört minst ett seriöst förhållande i grunden.
2. Krossat min förmåga att fungera som människa under drygt 50 dagar om året.
3. Devalverat min förmåga till balanserad analys.
4. Söndrat och härskat i alla mina relationer till andra människor.
5. Slaktat min vilja att vara en nonchalant och kall människa.

Det där med att Blåvitt är en drog, fan, jag tar tillbaka det där. Jag håller inte med om den analysen. Blåvitt är mer som ett livsfarligt virus som attackerar ens centrala nervsystem och sprider sig genom frontalloben på ett destruktivt - rentav kaosartat - sätt. Ändå vill vi ha mer, mer och lite mer.

Jag frågar mig: Hur och var har Blåvitt sabbat i ditt liv? Vad har du gjort på grund av Blåvitt? Mejla in din berättelse eller bekännelse, kort eller lång till oss på BaraBen. Adressen är kontakt@baraben.com och märk brevet "Kuken, kamraten, glassen".

De som tror på slumpen är idioter. Allt sker av en orsak. Men nu menar jag inte ödet, tvärtom. Vi människor har inte bara en tendens, utan en finurlig förmåga att skapa vår egen framtid. Oftast går det inte precis som vi vill, men ungefär som vi har planerat. Därför finns det inget som heter "mellanår", för det innebär att saker och ting inte skulle vara i ens egna händer. Att det finns en karma, eller balans, mellan framgång och motgång. Ett mellanår existerar bara i den värld där det är dags för "oss" att komma igen och gör det därmed acceptabelt att göra lite dåligt ifrån "oss".

Men i djungeln råder inte karmans lag.

Allt hänger ihop.
Mellanår-konceptet får mig att spy lite i min mun. De som konsekvent snackar om mellanår så fort saker och ting inte går enligt planen - får mig att kaskadspy omkring mig som fyrtio vinterkräksjuka barn på BB. Blåvitt har inte mellanår, det har jag alltid hävdat med en dåres envishet och det lär jag fortsätta göra. Det spelar ingen som helst roll om vi klarar av (mot alla odds) att ta den där Europaplatsen, så har det här varit en dålig säsong.

Alltså motsatsen till framgång. Besvikselse, förlust, motgång, skit. Det är slutsatsen vi kan dra av en säsong där vi rasade ur Europakvalet, förlorade Supercupfinalen, åkte ur Svenska Cupen och hade inte ens en lilltå med i guldstriden. Det duger inte för Blåvitt, helt enkelt. Vi är bättre än så.

Amerikanska armén har börjat med videospel som simulering inför combat. Det här är ju helt lysande. Nu kan vi äntligen förstå oss på de blåvita spelarnas abnormala fixering vid att spela fotbolls-tv-spel som FIFA10, det ingår helt enkelt i deras träning...

Filmpremiärerna står som spön i backen för närvarande. Först nåddes vi av nyheten att SVT ska sända en dokumentärfilm om Blåvitt på 80-talet och nu, nu, oh, som jag har längtat. Äntligen är filmen om Mjällbys supporterskara, "Sillastrybarna", här:




Stora delar av den blåvita supporterrörelsen lider paradoxalt av Stockholmssyndromet. Har ni tänkt på det? Inte? Men gör det då. Så kan vi snacka lite mer om det där framöver. Stockholmssyndromet + Blåvittfans i diskussion om lagets framgångar. It all adds up. Vilket genombrott.

onsdag 20 oktober 2010

Bojan och Mutumba var AIK:s Sella och Hysén

KVALDRAMATIK. Gais, AIK, Gais, AIK, Gais, AIK, Gais,AIK , Gais. Ja, nu ska vi skriva lite om Gais och AIK här på BaraBen. Naturligtvis kommer det väcka en och annan blåvit "men vadå é inte detta en Blååååååvittblogg ellerrrr"-supporter till liv. Men framför allt kommer det locka in ett par spammare av grönsvart karaktär i bloggpostens kommentarstråd. Men i kväll tätnade kvalstriden ytterligare i och med Örebros vinst på Gamla Ullevi!

Just nu är det fullt möjligt att antigen Gais eller AIK får kvala för att klara sin allsvenska överlevnad. Makrillarna torskade alltså mot årets (tillsammans med Mjällby) överraskningslag Örebro i dagens "gratis"-match (alla under 18 gick in gratis, de med årskort fick bjuda med en vän utan kostnad och övriga betalade en 50-lapp i inträde). Publiksiffran 7684 får anses vara ett megaresultat (även om drygt 11 000 sade vara "sålda" och Gais webb-tv tydligen presenterade en publiksiffra på 6400...) för det grönsvarta gänget, med tanke på den rådande publikkrisen i Göteborg. Deras publiksnitt ligger nu på 4819 (Svenskfotboll.se) vilket är drygt 62 procent av kvällens siffra. Men nog om det.

Kvaldramatiken var det intressanta med den gångna kvällen. Den väntade förlusten mot topplaget ÖSK innebär att Gais nu på allvar riskerar att sugas in i striden om att undvika kvalplatsen. För närvarande ligger de fyra poäng före AIK och Åtvidaberg som båda två har 28 intjänade poäng.

Den allsvenska kvalstriden efter 27 omgångar.
I nästa omgång blir den här kvalkompotten riktigt rörig. Då möter nämligen Gais det Gefle som för närvarande ligger på nedflyttningsplats, på ynka 24 poäng. Deras hopp om att nå kvalplatsen underifrån är alltså långt i från körd, vilket gör att laget bör vara minst sagt motiverat. Matchen spelas i Gävle, vilket kanske skulle kunna räknas som deras enda vettiga chans - men då tänker vi helt fel. Gefle är nämligen helt horribla vart de än spelar och har slagit Åtvid, Häcken och Mjällby på bortaplan, för att sedan få stryk mot Halmstad i senaste hemmamatchen och bara ta en poäng på de senaste fyra matcherna. Bland annat fick de stryk borta mot kvalkonkurrenten AIK och missade läget att gå upp i rygg på Solnaiterna. Gais har alltså rent teoretiskt allt att vinna och Gefle samtidigt allt att förlora.

Men kaoset kring kvalplatsen tätnar ännu mer när vi räknar in AIK.

Gnaget lirar i nästa omgång mot Halmstad, ett lag som befinner sig i samma läge som Gais. De är nämligen även de för närvarande på 32 poäng, fyra poäng över kvalstrecket. De har alltså allt att spela för, då en hemmaförlust mot Solnalaget med all sannolikhet innebär kvalhot tills sista omgången. AIK följer upp bortamatchen mot kvalkonkurrenten Halmstad med ytterligare en bortamatch mot Europa-jagande Elfsborg i omgång 29, som i sin tur jagas frenetiskt av Blåvitt, vars chans till UEFA-cupkval ännu inte är borta.

AIK har alltså två svåra bortamatcher framför sig, med en minst sagt svag bortaform. Den enda allsvenska bortasegern efter VM-uppehållet kom mot BK Häcken, sedan har det varit idel svaga resultat med storförlusten mot Trelleborg (4-1) som värsta plump i protokollet. Nu slåss de alltså för sin överlevnad med två svåra bortamatcher framför sig - men med ett horribelt facit på bortaplan i höst.

För att sätta AIK:s kris i ytterligare perspektiv kan vi kika på lagets assistliga för säsongen. Etta ligger Martin "2lax10" Mutumba och trea på samma lista placerar sig Bojan "Bigmouth" Djordjic (Svenskfotboll.se).

Nu är ju inte säsongen summerad än, på långa vägar, förvisso. Men visst känns det som att AIK:s affär, där "BojTumba" skeppades iväg i samband med att Alex Miller tog över, får räknas som en dundertabbe med facit i hand?

Här snackar vi inte bara om två av fansens stora hjältar, utan två grabbar som helt uppenbarligen hann med att sätta så stort avtryck på lagets spel under vårsäsongen att ingen annan lyckats komma i kapp dem i höst. Visst, det är alltid lätt att vara efterklok, men motsvarigheten i Blåvitt hade varit att Håkan Mild och company skickat iväg Stefan Selakovic och Tobias Hysén för en spottstyver i samband med att Jonas Olsson fick ta över huvudansvaret för tränarstaben tidigare i år.

En dålig affär, hur man än vänder och vrider på det.

Så nästa omgång är Allsvenskans absolut mest spännande serie av matcher. Naturligtvis kommer det massmediala fokuset att ligga på guldstriden, där HIF och MFF ligger på delad poäng, men jag kan inte släppa det fakum att striden om kvalplatsen (eller snarare att undvika densamma) är lite mer rolig att följa. Skulle vi få en situation där Gefle slår Gais och AIK besegrar Halmstad skulle vi få följande tabell efter 28 omgångar (målskillnad ej ändrad, av förklarliga skäl):
11 Gais          28  8  8 12  23-30  32 
12 Halmstad 28 9 5 14 26-36 32

13 AIK 28 9 4 15 24-34 31

14 Åtvidaberg 27 7 7 13 30-45 28

15 Gefle 28 7 6 15 28-42 27
Och då har vi inte ens nämnt Åtvidaberg, som har nyckelrollen i detta drama då de innehar kvalplatsen. De möter ett frenetiskt guldjagande Helsingborg i nästa match och ingen tror väl att de har en enda jävla chans att slå Conny Karlssons manskap. Men it ain't over til the fat lady sings...och då skulle samma tabell se ut så här, efter 28 omgångar:
11 Gais          28  8  8 12  23-30  32
12 Halmstad 28 9 5 14 26-36 32
13 AIK 28 9 4 15 24-34 31

14 Åtvidaberg 28 8 7 13 30-45 31

15 Gefle 28 7 6 15 28-42 27
Då skulle plötsligt fyra lag ligga inom marginalen av en poäng! Alla i vild kamp om att undvika kvalplatsen. Men trots att jag nu byggt upp hela den här sörjan som en ytterst dramatisk situation - så hänger allt på att Åtvidaberg är med och röjer runt lite i guldstriden mot Helsingborg. Och det är väl helt otänkbart, eller?

Nej, inte ens med bästa vilja kan jag se någon annan situation än att HIF krossar Åtvidaberg på hemmaplan och därmed ger AIK, Halmstad och Gais lite andrum. Hur det än går i deras matcher. Men först återstår ju en liten detalj som kan sabba de bästa av planer - matcherna ska ju spelas med...

Här är ett par viktiga frågor till er läsare!

BARABEN.COM. En hel del läsare har kommenterat det faktum att en del av våra fasta och återkommande blogg-element svajat med att vara återkommande, den senaste tiden. Dels har vi inte varit så regelbundna när det kommer till nedladdningar av hela matcher på Pirate Bay, dels har spelarbetygen på feldgraus femma lyst med sin frånvaro.

När det kommer till nerladdningar av matcher låter Crumbs hälsa att The Pirate Bay haft en del problem med sin sajt när han försökt ladda upp de senaste omgångarnas matcher för allmän nerladdning - men att det skall vara på gång.

I fall två låter feldgrau hälsa att han överväger att lägga ner "femman". Om så blir fallet kommer detta att följas av en bloggpost där det budskapet förmedlas och förtydligas. Men för att vara med på noterna i förhand ställer vi redan nu frågan till er läsare: om feldgrau inte har tid och ork att leverera femman under 2011, är det ett sidelement ni skulle vilja levde vidare?

Och i så fall, vem tycker ni ska sätta betygen på "femman" framöver?

Frankie's GBG tar jag i dag upp en dubbel situation: Blåvitts jakt på Europaplatsen & BaraBens "omöjliga" situation där jag avslutar med en rätt så viktig fråga: Vad vill du läsa om på BaraBen?

Det här är en ständigt återkommande följetong här på Blåvitt-bloggen, där vi varierar innehållet väldigt mycket från månad till månad. I bland står rak nyhetsrapportering i fokus, för att under nästa period förvandlas till en orgie av krönikor och annat åsiktsbaserat material.

Alla har sina egna favoriter och personliga önskemål om vad de helst vill se här på BaraBen, men det är sällan vi får in raka önskemål i stil med: "skulle ni inte kunna bevaka XXX ur ett XXX-perspektiv".

Därför upprepar jag frågan från Frankie's GBG även här och nu, en andra gång: Vad är det du vill ha mer av här på BaraBen?
Sist men inte minst tänkte jag förklara lite kort varför det varit lite stiltje på BaraBen under de senaste par veckorna, i alla fall för min egen del. En del av oss etablerade bloggare tittar för närvarande på möjligheterna till att starta ett nytt Blåvitt-koncept som kommer riktas till alla som gillar att följa info-flödet kring IFK Göteborg på nära håll.

Tidigare i höst har vi jagat folk bland er läsare som kan delta i detta nya projekt, som går under arbetsnamnet "2011", och som vi hoppas skall ligga i startgroparna lagom till nästa års seriepremiär. Om du har mejlat in en intresseanmälan till oss men saknar svar så har det inte att göra med ointresse, utan ett försök till kyla från oss i projektets ledning.

Vi söker fortfarande folk som har kompetens inom områden som journalistik, hemsidesidebyggande, administration och fotografi. Exakt vad ni ger er in i vill vi inte avslöja än, men det handlar om betalt arbete och det handlar till 100 procent om Blåvitt. Så mycket kan ni få veta.

Inom kort offentliggör vi vår idé och då blir det väldigt intressant att se om det här är något som de blåvita massorna faktiskt vill ha - eller inte. Tills dess, hör av dig till oss om du har kunskaper som du tror att du kan bidra med: kontakt@baraben.com är adressen!